Jukt-Olles Onga

En jakthistoria, sanning eller lögn ?

Berättat av en Jukt-olleättling.

 Det är en höstsommarkväll solen har just gått ned. Vi är överens om att ikväll ska den älg som betat på sjöstranden bli till kött i grytan. Men vad vi inte vet är att en av våra jaktkompisar, överenskommit med kronobetjäningen att för 50 kr sätta fast oss för tjuvjakt.
 Men otur kan bli tur för när skottet går så faller älgen men när skytten ska gå fram så reser älgen sig och springer till skogs. "Det var förspelet."
 När det blir morgon far vi till skogs med hund och bössor. Nu ska den skadeskjutna älgen spåras. Det bär iväg över byaskog till en landsväg som är inne på kronparken, vi korsar vägen men då ser vi jägmästarens bil längst upp på raksträckan. Vi sticker men det är en myr bakom riset vid vägen, två man gömmer sig i riset men jag springer över myren till skogskanten där jag kryper ihop.
 När jägmästaren stannar bilen och stiger ur, så reser jag mig så att han ser min röda skjorta och sticker till skogs men inte fortare än att han hinner med. När jakten pågått en stund då ökar jag takten och han försvinner i fjärran. Vad han inte visste var att dom andra två bara låg 10 meter från bilen. "Han blev helt lurad." För att bli kvitt min röda fyrbåk till skjorta, trampar jag ner den under en sten.
 När jag kommer ned till bilen som finns på byaskogen och skulle köra hem då har han ställt folkvagnen tvärs över vägen. Men en bubbla är inte så tung i framänden, så jag lyfter undan den och söker upp jägmästaren och frågar varför han lämnat bilen tvärs över vägen? "Det är några tjuvjägare jag stängt in." Då måste du byta bil säger jag, för en folkvagn lyfter vem som helst undan.

Han hittade inga tjuvjägare !!!!

 

 

Senast uppdaterad 1998-02-07