En nattlig dikt
av min far.
En stilla aftonskymning
i maj en tidig vår
jag blir störd i sömnen
vårt barn vill ha en tår.
En titt igenom fönstret
åkern ren från snön jag ser
men även en besökare
som mot ladan sig beger.
Han tänker nog sitt höförråd öka
en sed han alltid haft
men i natt ska resan sluta
med dunder och med kraft.
Ett skott längst upp på gaveln
det ger ett snabbt resultat
den objudne gästen hemåt
sig beger med väldig fart.
Sedan dess mina lador
aldrig behövt nåt lås
för det kan ju bli nån störning
av skott uti nån ås.
Senast uppdaterad 1998-02-01