Kommunalråden i Sorsele och Storuman sitter bokstavligt talat på en guldklimp.
Scanminings gruva i Ersmarksberget på gränsen mellan de båda kommunerna är nu bara några år från att bli verklighet. Företaget har ansökt om att få starta och deras personal är nu fullt sysselsatta med miljökonsekvensbeskrivningar och planering inför starten i slutet av år 2000.
Öppnas Blaikengruvan så skapas totalt 300 nya jobb. 100 jobb i själva gruvan och intilliggande anrikningsverk samt upp till 200 jobb inom bland annat skola, barnomsorg och livsmedelsbransch.
Inte sedan vattenkraftsepokens slut då Juktans pumpkraftstation byggdes på fjället så har så många fått jobb samtidigt på samma arbetsplats. Skillnaden mot kraftverksbygget är att en gruvdrift i dag förväntas ge jobb under en längre tid.
— Företaget tror att malmen man hittat fram till i dag räcker för en gruvdrift i sju år. Men tittar man på andra gruvor så har man ofta hittat mer malm och gruvdriften har ofta kunnat förlängas med det dubbla, säger Laila Borgström, kommunalråd i Sorsele.

Planenligt

Båda kommunalråden tror inte på att några hinder ska finnas för att inte Blaikengruvan startas.
— Allt har hittills gått enligt planerna och jag skulle bli mycket förvånad om något negativt skulle hända som stoppar en gruvdrift, säger Laila Borgström.
Men för några år sedan innan man ens hann börja borra upp området höll hela projektet på att stoppas av miljöintressen. Staten planerade nämligen att gruvområdet vid norra änden av Blaikfjället ner mot Storjuktan skulle bli ett naturreservat. Men de planerna lyckades de lokala politikerna avstyra. Nu ligger naturreservatet intill gruvområdet.
— Den här allmänna naturhysterin som råder är ett problem. Jag anser att alla naturresurser kan utnyttjas. Om det sedan finns malm i ett naturreservat ska inte vara ett hinder. Däremot ska det ställas högre krav på företaget så att miljön skadas så lite som möjligt. Att bevara naturresurserna är att begrava, säger Runar Frohm.

Stor vit fläck

Trots att det enligt lagen inte finns något som sätter totalstopp för prospekteringsföretag att söka mineral i naturreservat så är en tredjedel av länet en vit fläck där inga företag vågar söka. Geologer tror att det kan finnas ansenliga mängder brytvärd mineral men företagen är rädda för att satsa pengar på något som kan stoppas i sista stund.
— Företagen satsar på de säkraste korten och då lämnas stora delar av våra kommuner orörda. Det är synd med tanke på att vi behöver jobben, säger Runar Frohm.

Utbildning

Till hösten ska både Storuman, Sorsele och Malå tillsammans erbjuda arbetslösa ortsbor utbildning för att få jobb i gruvan.
— Det får inte bli så att det byggs upp en barackstad intill gruvan med folk utifrån. Istället har vi tillsammans planerat att erbjuda våra kommunbor utbildning. Samtidigt undersöks bostadsbeståndet så att folk själva får välja vart man ska bo. Vi har inte sagt att Sorsele ska bli ort för alla byggarbetare utan folk måste få välja själva, säger Runar Frohm.
Laila Borgström har haft täta kontakter med både Scanmining och Vägverket.
— Vi har tittat på kommunikationer så att vägnätet hinner förbättras och att det ska finnas allmänna kommunikationer för folk som pendlar till jobbet. Men eftersom inte Scanmining ännu kan säga vilket behov som finns så måste vi vänta, säger Laila Borgström.

"Gnäll"

Den senaste tiden har folk som har sina fritidshus intill området reagerat över att informationen varit dålig och att miljönämnden i Sorsele hellre väljer Tallträsket som sedimentbassäng än Blaiksjön uppe på fjället som redan fått miljön förstörd efter kraftverksbygget.
— Det är alltid någon som gnäller. Scanmining har haft möten för allmänheten och har gjort allt som går att göra för att folk ska få information. Jag har heller inget fog för att ifrågasätta nämnden beslut att förstöra Tallträsket istället för Blaiksjön. Visst kan det tyckas märkligt att vi är beredda på att offra en sjö där det finns ett naturligt fiskebestånd men Blaiksjön är både för platt och är uppdämd vilket gör att den inte är lämplig som sedimentdamm, säger Laila Borgström.

Miljövänlig gruva

Varken Laila Borgström eller Runar Frohm tror att en växande miljöopinion ska stoppa planerna på en gruva.
— Det här blir den mest miljövänliga gruva man kan tänka sig. Efter att gruvan lagts ner så kommer hela området att återställas, säger Laila Borgström.

Hanterbart

— Det uppstår inget miljöavfall vid en gruvdrift som inte går att hantera. De gifter som finns sköts inom processen och kan skötas på ett miljömässigt korrekt sätt som vilken annan industri som helst. Om det sedan blir någon slags opinion mot gruvan som vid avverkningen i Arvliden kan vi inte skydda oss emot. Vad vi kan göra är att ge information till folk, säger Runar Frohm.

Demokratisk ordning

— Att bygga upp planer, för att stoppa tyskar eller fransmän som inte vill att vi startar en gruva i det som kallas Europas sista vildmark, vore absurd situation eftersom då som nu så bestäms allt i demokratisk ordning, säger Runar Frohm.