VK 000928

Gruvbrytning får kritik
Naturvårdsverket anser att halten zink är för liten i Ersmarksberget

STORUMAN

Naturvårdsverket överväger att överklaga miljödomstolens beslut att godkänna gruvbrytningen i Ersmarksberget i Sorsele kommun.Verket anser att lönsamheten är låg och att efterbehandlingen kan bli lidande.

Bland annat tycker man att zinkhalten på två procent är låg.
- Det är en fattig malm internationellt sett, säger Hans Gustafsson på Naturvårdsverket.
- Öppnar man en gruva på 2,5 kilometers längd blir det stora ingrepp i naturen. Det här är ju ett till stora delar opåverkat område. Man måste vara klar över att det här är en lönsam fyndighet, att den kommer att fortgå i många år och inte läggs ned efter ett par år. Det vore verkligen inte bra för kommunen om man gjorde så.
Naturvårdsverket menar att konsekvenserna vid en konkurs kan bli katastrofala för den lokala miljön om inte medel finns avsatta för efterbehandling.
     
Dyr efterbehandling
Verket beräknar att efterbehandlingen efter avslutad gruvbrytning kommer att kosta minst 15 miljoner kronor.
Överklagningstiden för miljödomstolens beslut går ut 6 oktober.
Kjell Moreborg, VD på ScanMining, tycker att talet om halter är ett ensidigt utgångssätt för en diskussion, att man måste väga in alla parametrar.
     
"Är lönsamt"
- Vårat malmvärde där vi har både zink, guld, bly och lite silver är på intet sätt lågt för att vara dagbrottsgruva i stor skala. Den utredning som är gjord visar att det här är lönsamt.
- Det finns säkert många gruvor med höga zinkhalter som inte är lönsamma därför att det är för dyrt att ta upp malmen eller att den är svår att anrika.
Kjell Moreborg påminner också om att det varit en huvudförhandling där miljödomstolen skrivit en dom.
- Där har man helt underkänt naturvårdsverkets resonemang, jag tycker det här är utagerat.
     
Avsätter pengar
Vad gäller efterbehandling berättar Kjell Moreborg att ScanMining kommer att avsätta en summa pengar till ett spärrat konto hos länsstyrelsen för varje ton malm som bryts.
- En oberoende konsult har räknat ut hur mycket efterbehandlingen kommer att kosta, i slutändan handlar det om ungefär elva miljoner kronor.
- Men det är också så att om vi går upp i produktionen och bryter 1,5 miljoner ton malm per år, som vi har tillstånd till, då avsätts också mera pengar.
     
URBAN VIKLUND