Riskerna med att använda cyanid vid utvinning av guld har aktualiserats efter katastrofen vid Aurul-gruvan i Baia Mare i nordvästra Rumänien. Där sprang en spillvattendamm läck i månadsskiftet vilket ledde till ett utsläpp av cyanid som orsakat en ekologisk katastrof i floderna Somes och Tiza.

I den ansökan som gruvföretaget Scanmining länmat in till miuödomstolen har de begärt att få använda cyanid för utvinning av guld.

Kjell Moreborg, VD för Scanmining, säger till VK att riskerna för utsläpp i likhet med den i Rumänien är fullständigt utesluten.

- Om vi får tillstånd att öppna Blaikengruvan så kommer det mesta av guldet att utvinnas under den ordinarie anrikningen, som kommer att ske mekaniskt, med en så kallad gravitationsprocess. Skulle det visa sig vara lönsamt att med hjälp av cyanid utvinna de sista resterna av guldet ur malmen så kan vi tänka oss att använda den metoden. Men det är viktigt att påpekat att det inte är klart om vi kommer att använda den metoden, säger Kjell Moreborg. - Vi tog dock med cyanidlakningen i vår ansökan i fall att alla tillstånd skulle vara klara. Det är ju inte heller säkert att Miljödomstolen ger oss tillstånd att använda den processen vid anrikningsverket.

Kjell Moreborg berättar vidare att om Scanmining får tillstånd att använda cyanid så kommer processen att ske i ett särskilt utrymme av anrikningsverket. Själva lakningen sker då i speciella tankar som är placerade bakom 1,5 meter höga murar och där inget avlopp finns. Skulle ett läckage från tankarna uppstå så samlas vätskan upp på golvet i särskilda fördjupningar för att därefter destrueras.

I sin ansökan till Miljödomstolen har Scanmining ansökt om att få förbruka 70 ton natriumcyanid per år. Det är ur denna cyanid som den giftiga cyaniden utvinns.

Enligt de beräkningar som gjorts kommer utsläppen av cyanid från anrikningsverket att vara omkring 0,007 milligram cyanid per liter vatten vilket är klart under gränsvärdena för cyanid i råvatten. De värden som nämndes i gårdagens artikel kommer inte att lagras i sedimenteringsdammarna.

- Reglerna för sådan här hantering är mycket strikta. Kommer vi att använda cyanid så kommer det att sättas gränsvärden för hanteringen som. vi kommer att måsta följa vilket innebär att det kommer att ske noggranna kontroller av verksamheten hela tiden, säger Kjell Moreborg.

I en kommentar till denna del av ansökan säger Kjell Moreborg att den inte gäller företagets ansökan om att få använda cyanid och att det skulle vara det som orsakade att faunan och floran förändras utan att det rör den damm som kommer att anläggas för att förvara slammet från gruvan i.

- Under tiden som verksamheten kommer att pågå kommer inget organiskt liv att finnas i dammen. När verksamheten slutat så finns det dock stora möjligheter att växtligheten och djurlivet återkommer och det kan ske relativt snabbt, inom bara något år, men det kan också ta många år, säger Kjell Moreborg.

ÅKE JOHANSSON